Program/Events
OKTOBER 2017
Mån
Tis
Ons
Tor
Fre
Lör
Sön
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
Följ oss
Program

Warsaw Uprising på biografen Zita

Måndag 14 september kl 18.00
Biografen Zita
Birger Jarlsgatan 37
Stockholm
Biljetter www.zita.se
Filmen är på polska med engelsk text


Visningen inleds av Piotr C. Åšliwowski, filmens producent, en av manusförfattarna och chef för Historiska avdelningen på  Warszawaupprorets museum och filmens producent (på engelska). Åšliwowski kommer att berätta om kulisserna bakom filmens tillblivelse.

WARSZAWAUPPRORET - DÄR FLER DOG ÄN I HIROSHIMA

I juli 1944 närmade sig den sovjetiska Röda armén Warszawa österifrån. I hela östra Polen var tyskarna besegrade, snart skulle det bli Warszawas tur. Tillsammans med Röda armén stred stora polska truppförband under ledning av polska kommunister. Det var uppenbart att planen var att göra Polen till en kommunistisk lydstat under Sovjetunionen.

Den underjordiska motståndsrörelsen, Armia Krajowa (Hemarmén), stod under befäl av den polska exilregeringen i London, en juridiskt legitim fortsättning på den polska stat som fanns före andra världskriget. Hemarméns ledning bestämde sig efter lång tvekan för att sätta igång ett uppror i det ockuperade Warszawa. Tanken var att om möjligt själv befria staden och kunna ta emot de sovjetiska trupperna som värdar och jämlikar.

Upproret inleddes den 1 augusti 1944 kl 17 genom samordnade attacker mot flera olika tyska mål i staden. På grund av en viss överraskningseffekt hade upprorsmännen militära framgångar de första dagarna. Hemarmén led dock av stor underlägsenhet vad gäller vapen, det var ont om ammunition och handeldvapen, och tyngre vapen som kanoner och stridsvagnar saknades nästan helt. I längden kunde upprorsstyrkorna inte stå emot den tyska överlägsenheten. De befriade områdena krympte dag för dag under ständiga strider, gata för gata, kvarter för kvarter, hus för hus. Slutligen – efter 63 dagar av strid – den 3 oktober tvingades upprorsledningen underteckna ett avtal om kapitulation.

En viktig orsak till upprorets misslyckande var bristen på hjälp utifrån. USA och Storbritannien släppte visserligen ner tonvis av vapen och livsmedel från flygplan, men gick inte till militär aktion. Västmakterna vågade inte stöta sig alltför mycket med sin allierade Stalin, som av politiska skäl var negativt inställd till upproret. Den 13 september tog sovjetiska trupper kontrollen över Praga, den del av Warszawa som ligger öster om floden WisÅ‚a. Då började en begränsad hjälp till upproret även från sovjetiskt håll: en del förnödenheter släpptes ner från flyg och en mindre truppstyrka ur de kommunistiska polska trupperna tog sig över floden för att delta i striderna. Men huvudstyrkan stannade kvar på östra stranden och kunde se på medan tyskarna krossade upproret.

Den polska civilbefolkningen hjälpte till aktivt och entusiastiskt under upproret. I de befriade områdena kunde även den polska ”underjordiska staten” komma fram i ljuset, med myndigheter, sjukvård, postväsen, tidningar och andra civila funktioner. Samtidigt var civilbefolkningens lidanden stora, bl a genomförde tyskarna massavrättningar och massvåldtäkter på civila som hämnd.

De materiella och mänskliga förlusterna på den polska sidan var enorma. Man räknar med ca 16 000 döda eller saknade soldater och 150-200 000 dödade civila. Dessutom jagades 600-650 000 civila ut från staden efter upproret (varav 150 000 hamnade i nazityska koncentrationsläger eller tvångsarbete). På den tyska sidan var antalet dödade eller saknade soldater 8-17 000. Uppskattningsvis förstördes 55 procent av bebyggelsen väster om floden Wi i Warszawa genom de hårda striderna och genom att tyskarna systematiskt förstörde staden efter upproret. Till detta kan läggas att ytterligare cirka 20-30 procent av bebyggelsen hade förstörts tidigare under kriget. När Röda arméns trupper slutligen - efter 6 månaders inaktivitet - den 17 januari 1945 tog kontroll över västra delen av Warszawa möttes de av en ruinstad.

UPPROREN I WARSZAWA OCH PARIS - EN JÄMFÖRELSE
Samtidigt med Warszawaupproret, i mitten av augusti 1944, pågick ett liknande uppror i Paris. Även här var det den lokala motståndsrörelsen som själv ville befria sin huvudstad. Men i Paris lyckades upproret. De allierade styrkorna i Frankrike kom snabbt till motståndsrörelsens hjälp och Paris befriades på en vecka, dödsoffren begränsades till 1000 upprorsmän och 600 civila, och det blev ingen förstörelse av staden. De olika resultaten berodde på olika politisk bakgrund: USA och Storbritannien erkände den franska exilregeringens legitimitet, medan Sovjetunionen varken erkände Polens exilregering eller Hemarmén. Stalin kallade t o m Warszawaupproret för ”ett dumt påhitt” och lät de sovjetiska styrkorna vänta på Wislaflodens östra strand medan tyskarna krossade upproret.

Warszawaupproret är världens första spelfilm som helt bygger på dokumentärt material. Filmen berättar historien om det stora Warszawaupproret i Polen 1944 utifrån två unga bröder som verkade som journalfilmare på uppdrag av den underjordiska polska motståndsrörelsen Hemarmén. Till en början dokumenterar bröderna inte bara gatustriderna utan också det civila livet i huvudstaden. Men så småningom dras de allt djupare in i upprorets värld. De ansluter sig till upprorsmännen och förstår snart att det de får ta del av överstiger deras allra vildaste fantasier – en värld efter apokalypsen. De förstår också den avgörande betydelsen av att dokumentera denna apokalyps och att till varje pris rädda det inspelade materialet
 
Att Warszawaupproret kommit till stånd är resultatet av en otrolig arbetsinsats, ett enormt material och många inblandade. Bland annat har man använt sig av 6 timmars autentiska journalfilmer från augusti 1944, lagt ned 1000 timmar på koloreringskonsultation, 1440 timmar på kolorering och 648 000 minuter på rekonstruktion, gjort 1200 tagningar, plockat ut 112 000 bildrutor och engagerat en stor grupp medverkande bestående av namnkunniga filmskapare, konsulter, militärer, påklädare, arkitekter, stadsplanerare, historiker med mera. Resultatet är en 90 minuter återuppbyggd, kolorerad, gastkramande film som visar Warszawaupproret med en hittills aldrig skådad realism – ett projekt som saknar motstycke.
Läs mer om filmen och om upproret på www.warsawrising.eu

Filmens producent: Piotr C. Åšliwowski
Regi: Jan Komasa
Manus: Joanna Pawluśkiewicz, Jan Ołdakowski och Piotr C. Śliwowski

OBS! Regissören Jan Komasa har även gjort spelfilmen Warsaw 44 som vi visar på årets Kinoteka Stockholm festival  14 - 18 oktober 2015 tillsammans med filmen Warsaw Uprising.

Foto: ©Warsaw Uprising Museum, 2013

 

« Tillbaka
      
Website Security Test