Program

POLEN på bokmässan 2008 - INTE BARA NOBELPRISTAGARE…

25-28 september 2008
BOK & BIBLIOTEK, Svenska mässan Göteborg

Polska institutet deltar på årets bokmässa i Göteborg 25-29 september med en monter med information om aktuell polsk litteratur. Dessutom ordnar vi seminarier, litterära samtal och litteraturuppläsningar.

Huvudnumret i det polska programmet är den purfärska antologin Jag i första och sista person med tjugo polska kvinnliga poeter. Två av poeterna, Urszula Koziol och Marta Grundwald, gästar mässan. De framträder på ett seminarium och läser sina dikter i Rum för poesi. Antologin presenteras även från översättarnas synvinkel på Författarförbundets scen. Dessutom ordnar vi ett miniseminarium om den uppmärksammade bögromanen Lubiewo, ett samtal om konsten att översätta den store poeten Zbigniew Herbert, och dagliga litteraturuppläsningar inom programpunkten Översättarens röst. Bland annat kommer översättaren Anders Bodegård att läsa ur nobelpristagaren Wislawa Szymborskas nya diktsamling Ett kolon. Vi passar även på att slå ett slag för två aktuella svenska författare med polska rötter, Zbigniew Kuklarz och Andrzej Olkiewicz.

Den polska litteraturen är främst känd för omvärlden via fyra nobelpristagare: Wislawa Szymborska (1996), Czeslaw Milosz (1980), WladysÅ‚aw Reymont (1924) och Henryk Sienkiewicz (1905) men det är bara toppen av isberget. Värdslitteraturens enfant terrible Witold Gombrowicz, satirikern Slawomir Mrozek, den ständigt aktuella romantikern Adam Mickiewicz och renässanspoeten Jan Kochanowski… Det finns århundraden av prosa och poesi att upptäcka.

TORSDAG
13-13.30 SAMTAL: Att översätta polsk poesi i samarbete. Om antologin Jag i första och sista person. Med Irena Grönberg, Stefan Ingvarsson, Urszula Koziol, Marta Grundwald. (Författarförbundets scen)
15-15.40 SEMINARIUM: Jag i första och sista person. Med Urszula Koziol, Marta Grundwald, Anders Bodegård och Tomas Håkanson. (Lokal: se lokalschema för seminarierna.)
16.30-16.50 ÖVERSÄTTARENS RÖST: Irena Grönberg läser sina översättningar av Anna Kamienskas poesi, ur antologin Jag i första och sista person. (Polska montern)

FREDAG
12.30-12.50 ÖVERSÄTTARENS RÖST: Tomas Håkanson läser sina översättningar av Zuzanna Ginczankas och Halina Poswiatowskas poesi, ur antologin Jag i första och sista person. (Polska montern)
13.00 ÖVERSÄTTARENS RÖST: Stefan Ingvarsson läser ur sin översättning av Michal Witkowskis roman Lubiewo, en svart humoristisk berättelse om polska bögars liv under kommunisttiden. (Polska montern)
14.00 EN POLACK I SVERIGE: Andrzej Olkiewicz läser ur sin bok Konsten att vara invandrare. (Polska montern)
15-15.40 POESILÄSNING: Marta Grundwald och Urszula Koziol läser sina dikter tillsammans med översättarna Anders Bodegård och Tomas Håkanson. (Rum för poesi)
16-16.30 Andrzej Olkiewicz berättar om sin bok Konsten att vara invandrare (Internationella torget, Lilla scenen)
17-17.30 SAMTAL: Att översätta Zbigniew Herbert, en av 1900-talets stora poeter. Med Irena Grönberg och Jonas Ellerström. (Författarförbundets scen)
17.00 SAMTAL: Parkraggande, urinkurer och sovjetiska kaserner.
Journalisten Roger Wilson samtalar med Stefan Ingvarsson, översättaren
till den aktuella romanen Lubiewo av Michal Witkowski. (Aftonbladet
Kulturs monter)


LÖRDAG
11.00-11.20 ÖVERSÄTTARENS RÖST – NOBELPRISPOESI Anders Bodegård läser sina översättningar av Wislawa Szymborskas poesi, ur den nya diktsamlingen Ett kolon. (Polska montern)
15.00-15.20 ÖVERSÄTTARENS RÖST: Irena Grönberg läser ur sin översättning av Joanna Olczak-Ronikiers bok Minnets trädgård, en krönika om författarens polsk-judiska släkt. (Polska montern)
16.00-16.20 ÖVERSÄTTARENS RÖST: Stefan Ingvarsson läser sina översättningar av Marta Podgorniks och Ewa Sonnenbergs poesi, ur antologin Jag i första och sista person. (Polska montern)

SÖNDAG
10.00-10.20 ÖVERSÄTTARENS RÖST: Irena Grönberg läser sina översättningar av Krystyna Milobedzkas poesi, ur antologin Jag i första och sista person. (Polska montern)
11.00-11.20 ÖVERSÄTTARENS RÖST: Anders Bodegård läser sina översättningar av Maria Pawlikowska-Jasnorzewskas poesi, ur antologin Jag i första och sista person. (Polska montern)
14-14.20 MINISEMINARIUM: Lubiewo – Bögarnas Decamerone. Översättaren Stefan Ingvarsson samtalar med Roger Wilson om Michal Witkowskis roman och dess mottagande i Polen. (Lokal: se lokalschema för seminarierna.)
15.00-15.20 ÖVERSÄTTARENS RÖST: Irena Grönberg läser sina översättningar av Zbigniew Herberts poesi, ur en kommande diktsamling. (Polska montern)



I april i år utkom antologin Jag i första och sista person. 20 polska kvinnliga poeter. Två av poeterna, Urszula Koziol och Marta Grundwald, gästar bokmässan. De framträder tillsammans med sina översättare på ett seminarium på torsdagen och läser sina dikter i Rum för poesi på fredagen. Antologin presenteras även från översättarnas synvinkel på Författarförbundets scen på torsdagen. Ett miniseminarium på söndagen behandlar den uppmärksammade romanen Lubiewo. På fredagen på Författarförbundets scen diskuteras konsten att översätta den store poeten Zbigniew Herbert. I monterprogrammet Översättarens röst läser översättare högt ur sina översatta verk, antingen ur poesiantologin eller ur nyutkomna polska romaner. Vi passar också på att slå ett slag för två aktuella svensk-polska författare.

STARK OCH RIK POESI FRÅN POLEN

Jag i första och sista person
20 polska kvinnliga poeter
Red: Irena Grönberg och Stefan Ingvarsson
Översättning: Anders Bodegård, Irena Grönberg, Tomas
Håkanson, Stefan Ingvarsson, Lisa Mendoza Åsberg,
David Szybek, Rikard Wennerholm
Efterord: Renata Ingbrant
Bokförlaget Tranan (2008)

Få länder i vår omgivning har en lika stark lyriktradition som Polen. På svenska har den hittills mestadels representerats av en rad män: Czeslaw Milosz, Tadeusz Ró¿ewicz, Zbigniew Herbert och Adam Zagajewski. Samtidigt är den mest lästa poeten i Sverige en kvinna – Wislawa Szymborska. I Polen är bilden snarlik. De kvinnliga poeterna är visserligen lästa och kommer ut i förnyade upplagor, men är ofta förpassade till noter i litteraturhistorien. På senare har det inom den polska litteraturkritiken gjorts några försök att omvärdera historieskrivningen för att ge de skrivande kvinnorna det utrymme de förtjänar. Det saknas verkligen inte kvinnliga poeter med lyskraft, vilket vi också hoppas förmedla med denna antologi. Urvalet spänner över flera generationer från mellankrigstid och fram till idag, och varje generation bär spår av sin tids frågor och poetiska lägen. Tidsperioden rymmer många dramatiska händelser i Polens historia, som Förintelsen, Warszawaupproret 1944, den av Sovjetunionen påtvingade diktaturen och undantagslagarna 1981. Efter systemskiftet 1989 framträder ett mer utbrett genustänkande och en kritik mot konsumtionssamhället och den växande traditionalismen. Allt detta återfinns i dikterna.

GÄSTER PÅ BOKMÄSSAN: URSZULA KOZIOL OCH MARTA GRUNDWALD

DU KAN TRÄFFA URSZULA KOZIOL OCH MARTA GRUNDWALD PÅ SEMINARIET ”JAG I FÖRSTA OCH SISTA PERSON”, TORSDAG KL 15 OCH I RUM FÖR POESI FREDAG KL 15

Urszula Koziol

Sädesärla

Gotland är landet där sädesärlan bor
och nickar med svansen

Pliszka heter på svenska:
Sädesärla
på latin: motacilla alba

Hur förhåller sig de namnen
till fågeln

till varandra

Jag kan inte avsluta den här dikten

avsluta den åt mig du

Översättning: Anders Bodegård

Urszula Koziol är en av Polens största samtida poeter. Hon är också författare till ett flertal romaner, novellsamlingar och dramer. Under många år var hon redaktör för den ansedda litterära tidskriften Odra. Urszula Koziols lyrik har en personlig röst, men den behåller distansen inför världen. Hennes dikter präglas ofta av en bitsk humor och ironi. Hon är också en mycket fin naturlyriker.


Marta Grundwald

glas eller flaska?

vi slickade halvmånen med vår hallontunga
ser du melonen som rullar tungt in i smogen över stan
i en gammal mattaffär levde vi rövare hon och jag
vi gav upphov till regn för att kunna läsa böcker och kartor
i lugn och ro
[förr gav samma regn upphov till symfonier
i våra kroppar]
ja ers excellens det var vi som gav upphov till regnet
spårvagnarna sjunker som skepp i bottenlösa pölar
dårarna har rymt från anstalterna orgier i tunnelbanan
[för de där strömmarna i regnflodens urringning på vägen mellan
håret-ryggen-skinkorna-fötterna de där symfonierna ers excellens
svårt att låta bli]
kannibalism torgstormning hejsan-hejsan-anarki
var vänlig belasta oss med ansvaret för förlusterna
för katastrofismen för den blöta snobbismen stormismen och deleuzeianismen

Översättning: Tomas Håkanson


Marta Grundwald, f 1984, är antologins yngsta poet. Hon kommer från Poznan men är just nu bosatt i Paris. Hennes debutsamling Aj aj aj (2007) väckte mycket uppmärksamhet när den kom. Liksom många andra i den yngre generationen poeter bryter hon mot den klassiska polska 1900-talspoesins lugna diktion och filosofiska överblick. Hennes dikter är fyllda av ilsken punkig energi och drastisk kroppslighet.


ANNA SWIRSZCZYNSKA – MÅNADENS POET I P1:S DAGENS DIKT NU I SEPTEMBER

Anna Swirszczynska

Hår som vattenfall

Det var en svår natt på sjukhuset,
stanken av var, de sårades jämmer,
jag hukade i mörkret vid hennes mun,
hon viskade hur mycket han älskat henne
och att han gått sin väg,
en ung kvinna med hår som ett vattenfall.
Igår
amputerade de hennes ben.

Hon viskade om sin lycka och sin förtvivlan,
höll min hand,
i gryningen
när jag gick sade jag:
vi ses ikväll.

Men just den kvällen
kom stunden
då sjukhuset upphörde att finnas till.
Och jag såg aldrig mer
kvinnan utan ben, med hår
som ett vattenfall.

Översättning: Lisa Mendoza Åsberg

Anna Swirszczynska (1909-1984) var poet och författare till ett flertal pjäser för barn. Under kriget arbetade hon som sjuksköterska i Warszawaupproret 1944, vilket också återspeglas i hennes poesi. I diktsamlingen Jag byggde en barrikad (1974) skildrar hon krigsupplevelserna med fotografisk exakthet. Hon väjer inte för de svåraste ämnen och skriver ur sitt perspektiv som sjuksköterska och civil kvinna.

 

TVÅ ANDRA INTRESSANTA POETER UR ANTOLOGIN SOM DU KAN FÅ HÖRA I UPPLÄSNINGAR I POLSKA INSTITUTETS MONTER

Krystyna Milobedzka

snabbast tappar jag verb, kvar blir substantiv, ting
sedan bara personliga pronomen (många jag, alltfler jag)
och namn? försvinner, bindeord försvinner
tre ord, två ord
till slut min, min i mig
min med mig
värld

jag i första och sista person

 

Jag är. Medlevande, medverkande, medskyldig. Medgrön,
medträdig. Jag medexisterar. Du vet ännu inte vad det betyder.
Jag har begåvats med genomträngandet. Försvinner är. Medlever
(med dig) i denna glasklara dag (med denna glasklara dag som
jag försvinner i) som försvinner så lätt med mig. Jag vet inte vad
det betyder. Medöppen med fönstret, medflytande med floden.
Är jag för att veta försvinner jag? Försvinner jag för att veta är jag? Hel
men helt finns ingenstans. Medpasserande, medhimmelsk. Ett halvt sekel
har jag levt för det!


Översättning: Irena Grönberg

 

Krystyna Milobedzka är född 1932. Hon är poet och författare till ett flertal teaterpjäser för barn. Hennes återhållna, expressiva poesi har haft stor betydelse för många yngre polska poeter. Krystyna Milobedzka är bosatt utanför Wroclaw där hon också driver en egen teater för barn.

 

Halina Poswiatowska

dygnet är så långt
om jag inte dör några gånger
om dygnet
hur ska jag då få tiden att gå

jag har hår och händer
fulla av tid
det är spindlarnas ändlösa slit
nätet

och när tiden lämnar mig
blir jag helt lätt
en jordsmula
som slutat tänka

Översättning: Tomas Håkanson


Halina Poswiatowska (1935-1967) är en av den polska 60-talspoesins legendariska "unga döda", poeter som fått kultstatus och blivit symboler för ungdomligt trots och livskänsla. Poswiatowska led av ett svårt hjärtfel som så småningom tog hennes liv, och hon tillbringade många år på sjukhus och sanatorier. Hon gifte sig ung med en annan hjärtpatient och blev änka efter ett par år. Detta liv i dödens ständiga närhet har präglat hennes poesi, där död, kärlek, blod, hjärta och kvinnlighet är ständigt återkommande motiv, uttryckta på ett intensivt och exakt poetiskt språk.


TRE FÖRFATTARE SOM KOMMIT PÅ SVENSKA UNDER 2008: WISLAWA SZYMBORSKA, MICHAL WITKOWSKI, JOANNA OLCZAK-RONIKIER

Wislawa Szymborska, Ett kolon
Översättning: Anders Bodegård
Ellerströms (2008)

Ett kolon är Wislawa Szymborskas senaste diktsamling. Den rymmer nyktert behandlade barn- och ungdomsdikter, illusionslösa vardagsbilder och ironiska allegorier – vid sidan av ordlekar, försiktiga dagdrömmar om lyckliga slut och det slags distanserat exakta men kärleksfulla dikter om människan och hennes besvärliga situation som är Szymborskas kännetecken. Sällan har poesin förefallit vara en naturligare form för att reflektera över tillvaron, och sällan har nuet förefallit vara viktigare, trots historiens dramatik och de egna framvällande minnesbilderna. Nuet (ett kolon) är den självklara position från vilket allt bedöms och livet öppnar sig mot den framtid (punkt eller utropstecken) som vi inte kan veta något om. I nuet finns Wislawa Szymborska och skriver dikter som tycks rymma hela livet.

Wislawa Szymborska är född 1923 i Krakow, där hon fortfarande är bosatt. 1996 tilldelades hon Nobelpriset i litteratur. Ett kolon är liksom lejonparten av hennes tidigare böcker översatt av Anders Bodegård.

ABC

Nej, jag får aldrig veta
Vad jag betydde för A.
Om inte B ändå förlät mig till sist.
Varför C låtsades att allt var som det skulle.
Vad D hade för del i att E höll tyst.
Vad F hade väntat sig, om han väntade sig något.
Och varför G låtsades, fast hon visste så väl.
Vad H hade att dölja.
Vad I velat lägga till.
Om det faktum att jag stod bredvid
hade någon som helst betydelse
för J, för K och resten av alfabetet.

Översättning: Anders Bodegård

 

Michal Witkowski
Lubiewo

Översättning: Stefan Ingvarsson
Modernista (2008)

Lubiewo kan ses som de polska bögarnas Decamerone. Ramberättelsen är att två åldrade fjollor berättar sina ljuvligt nostalgiska minnen från livet som homosexuell under kommunisttiden. Vi möter här en sluten subkultur där fjollorna kallar varandra vid kvinnonamn och drömmer om att lyckas förföra riktiga heterosexuella karlar. Med drastisk svart humor skildras en värld där utanförskapet var själva poängen, långt från dagens gayrörelse som snarare strävar efter anpassning till det etablerade samhällets normer. Boken väckte stort intresse i det moralkonservativa Polen, och författaren har blivit en litterär kändis.

Michal Witkowski är författare och kritiker, född i Wroclaw 1975. Han har gett ut tre romaner.

När de raggade ställde de sig på bägge sidorna om vägen vid Panoramabyggnaden och inväntade de bilburna, sedan berättade de helt osannolika historier om sina erövringar. ’Jag hade en tysk som ville ta med mig till Tyskland.’ ’Min var miljonär.’ Men störst avundsjuka väckte alltid den enkla frasen: ’jag hade en slusk.’ Ingen miljonär kunde mäta sig med det. Ingen kavaj eller portfölj med sifferlås kunde väcka sådan åtrå som utslagna tänder, rött nylle, breda lår och en öldoftande rapning.


ÖVERSÄTTAREN STEFAN INGVARSSON DISKUTERAR MED ROGER WILSON OM BOKEN OCH DESS MOTTAGANDE I POLEN PÅ ETT MINISEMINARIUM PÅ SÖNDAG KL 14. STEFAN OCH ROGER ÄR BL A KÄNDA SOM MEDFÖRFATTARE TILL DEBATTBOKEN BÖGJÄVLAR


Joanna Olczak-Ronikier
I minnets trädgård
Översättning: Irena Grönberg
Bokförlaget Tranan (2008)

Släktkrönikan I minnets trädgård spänner över två sekler av en polsk-judisk familjs öden. Med hjälp av bevarade brev, bleknade foton och familjedokument väver Joanna Olczak-Ronikier samman en personlig och insiktsfull historia om sina morföräldrars och föräldrars liv mot bakgrund av de två världskrigen, Stalinterrorn och Förintelsen. Här ryms deras vardag i fred och krigstid, deras drömmar, deras humor, deras outplånliga kärlek till den polska konsten och litteraturen, och de svåra frågorna kring identitet och assimilering.

Joanna Olczak-Ronikier är född 1934. Hon är författare till ett flertal böcker och filmmanuskript. Hon är en känd profil i Kraków och har i många år skrivit texter till den berömda kabarén Piwnica pod baranami.

Jag gjorde med detsamma en oförlåtlig blunder när jag sträckte fram min hand, något som en kvinna aldrig någonsin får göra i en sådan situation.
”För hundrasjuttio år sen var min mormors farfar överrabbin i Wiens judiska församling. Han hette Lazar Horwitz. Finns det någon chans att komma honom på spåren?” frågade jag. ”Horowitz”, rättade rabbinen mig. ”Och varför skulle man komma honom på spåren? Det behövs inte. Hans porträtt hänger ovanför skrivbordet i mitt arbetsrum. Det var en mycket känd och upplyst man, en av våra mest framstående rabbiner. Han blev berömd för att ha infört nya rituella regler för omskärelsen. Trots protester från de ortodoxa judarna förordade han omskärarna att använda en kompress för att stoppa blodflödet, i stället för att suga upp det från såret, något som ofta orsakade dödliga infektioner bland spädbarnen. Så fort jag är tillbaka i Wien skall jag ordna ett foto av porträttet. Jag lovar att skicka det. Var snäll och ge mig adressen.”
Han skickade aldrig fotot men han hade väckt liv i en gestalt som jag knappt hade en aning om, och som framträdde allt tydligare ju mer information jag fann.

 

TRE FÖRFATTARE SOM SNART KOMMER PÅ SVENSKA: ZBIGNIEW HERBERT, MAREK KRAJEWSKI, MAGDALENA TULLI

Zbigniew Herbert

Zbigniew Herbert hör jämte Czeslaw Milosz, Wislawa Szymborska och Tadeusz Rozewicz till Polens och Europas främsta 1900-talspoeter. Han föddes 1924 i Lwów i dåvarande östra Polen och dog 1998 i Warszawa. För att hedra 10-årsminnet av hans död har det polska parlamentet officiellt utlyst 2008 som Zbigniew Herberts år. Under året uppmärksammar man poeten i hela Europa med bland annat seminarier, nyutgåvor och nyöversättningar av hans verk.
En av de stora inspirationskällorna i Herberts poesi är den antika kulturen, som ställs i kontrast till den kommunistiska diktaturens barbari. Herberts kanske mest kända diktsamling är Herr Cogito. Herr Cogito är ett slags poetiskt alter ego som belyser den intellektuelle och civiliserade mannens syn på världen. Den medelålders poeten brottas med existensens villkor, som åldrandet och naturens likgiltighet inför lidande och död. Herberts poesi blev en viktig symbol för den antikommunistiska oppositionsrörelsen. På svenska finns bland annat Rapport från en belägrad stad, i översättning av Agneta Pleijel och Daniel Bronski och I stridsvagnens spår i översättning av Erik Mesterton och Erik Lindegren. Hösten 2009 planeras en nyöversatt utgåva med ett brett urval av Herberts dikter.

Uppehåll

Vi stannade till i en liten stad värden
lät ställa ut bordet i trädgården den första stjärnan
flammade upp och slocknade vi delade bröd
syrsorna hördes i kvällens vitmålla
gråt men gråt från ett barn dessutom insekters
och människors bestyr en fet doft av jord
de som satt med ryggen mot muren
såg en galgbacke där liljor växte
avrättningens täta grönska på muren

vi åt mycket
som alltid när ingen betalar

Översättning: Irena Grönberg

PÅ FREDAGEN KL 17 PÅ FÖRFATTARFÖRBUNDETS SCEN DISKUTERAR ÖVERSÄTTAREN IRENA GRÖNBERG MED JONAS ELLERSTRÖM OM KONSTEN ATT ÖVERSÄTTA ZBIGNIEW HERBERTS POESI.

Marek Krajewski

Eberhard Mock var trettiosex år, hade en metallbit i låret, reumatism, dåliga minnen och en svaghet för alkohol och rödhåriga kvinnor. Nu hade han framför allt baksmälla.

Marek Krajewski är tveklöst en av Polens mest hyllade deckarförfattare. Hans serie om den alkoholiserade och lätt cyniske kriminalkommissarien Eberhard Mock utspelar sig i mellankrigstidens Breslau (dagens Wroclaw), och tar med läsaren på en resa i miljöer som överträffar de vildaste fantasier: dekadens, prostitution, perversioner och seriemord. Den första boken i serien om Eberhard Mock kommer på Svante Weyler Bokförlag under våren 2009.


Kommissarien!” hördes Lasarius stentorsstämma. Mühlhaus hejdade sig och fick syn på den mörka hattens solfjäder och de fuktiga ornamenten av glesa lockar över en skalle. Lasarius kom majestätiskt skridande nerför trappan. ”Jag har väntat på er. ”
”Klockan är bara fem i nio.” Mühlhaus tog fram en silverboett ur västfickan. ”Ni kan inte vänta ett slag? Är det så brådskande att vi måste diskutera ert ärende i trappan?”
”Vi ska inte diskutera någonting.” Lasarius öppnade sin skinnportfölj och räckte Mühlhaus två papper med rubriken Obduktionsprotokoll, och blickade sedan ut över gården där vaktmästaren och en kusk skramlade med några fotogenkannor. ”Vi ska överhuvud taget inte säga någonting. Inte ett ord. Inte till någon.”
”I synnerhet inte till Mock”, tillade Mühlhaus efter att ha ögnat igenom protokollet. Han betraktade den mustaschprydde kusken som räckte vaktmästaren kannorna och som var så bukstinn att knapparna i hans väst hotade att smälla iväg som champagnekorkar över gården.
”Doktor Lasarius, har era kalla patienter inget namn? Varför är de här två anonyma? Jag vet att ni inte känner till deras namn. I så fall måste man ge dem ett. Till och med boskap har namn.”
”Hos mig, kommissarien”, muttrade läkaren, ”är det ingen skillnad på boskap och människor, såvida det inte rör sig om storleken på hjärtat eller levern. Och hur är det i ert yrke?


Översättning: Lisa Mendoza Åsberg


Magdalena Tulli
Drömmar och stenar
Översättning: Julian Birbrajer

Bokförlaget Symposion (2008)

Magdalena Tullis stil har kallats för "antiprosa". Drömmar och stenar är ingen traditionell roman med personer och intrig. Huvudpersonen är själva staden, en universell, lätt surrealistisk stad som vagt påminner om Warszawa. Först tycks staden vara en scen för författarens nycker och drömmar, men så småningom börjar den spricka inifrån. I själva verket handlar romanen om hur alla former av etablerad ordning upplöses och försvinner, om en smärta som föds ur världens själva natur.

Magdalena Tulli, född 1955, bor i Warszawa. Hon är författare och översättare, har bland annat översatt Marcel Proust och Italo Calvino till polska. Drömmar och stenar fick Koscielskistiftelsens pris 1995 och författaren har två gånger nominerats till NIKE, Polens största litterära pris.

Från första stund när grönskan är som friskast och flest fåglar sjunger i grenverket, växer ett fuktigt, mörkt och maskätet motträd in mot jordens inre. Det underjordiska grenverket är en förlängning av grenverket ovan jord, varje gren är genom en osynlig akvedukt ihopkopplad med en motgren som bågnar under tonvis med jord. När odlingssäsongen nalkas sitt slut dignar världsträdet av frukt. Frukten mognar, faller till marken och ruttnar. I varje frukt bor en kärna och inne i kärnan dväljs trädets och motträdets grodd, en krona och en rot. Alla framtida odlingssäsonger bidar sin tid, i kärnorna, i grodden, i groddarnas groddar. Frukten tillhör trädet, men rymmer hela det framtida trädet,tillsammans med all frukt som kommer att växa på det.


TVÅ POLACKER I SVERIGE: ZBIGNIEW KUKLARZ OCH ANDRZEJ OLKIEWICZ

Zbigniew Kuklarz
Anteckningar från en liten Fiat

Bonniers

Zbigniew Kuklarz är polskhetens besjungare på den svenska litterära scenen. I polska immigrantkretsar är han omstridd, antingen hatad eller älskad för sin självironiska syn på polskt och svenskt och mötet dem emellan. Debuten Hjälp, jag heter Zbigniew gjorde en mindre succé och kom ut i pocket. Uppföljaren Anteckningar från en liten Fiat beskriver tre vänners bilresa från Sverige till Polen under slutet av kommunisttiden för att uppfylla sin döde väns sista önskan: att sprida hans aska uppe i Tatrabergen på 2 000 meters höjd. En rolig och underfundig berättelse om moral, tro, lojalitet och vänskap.

Zbigniew Kuklarz är 38 år och bosatt i Stockholm. Han arbetar som copywriter på en reklambyrå.


Andrzej Olkiewicz
Konsten att vara invandrare

Genista förlag

Andrzej Olkiewicz är en svensk-polsk kosmopolit. Han flydde från kommunistdiktaturen 1957 och har förutom i Sverige bott även i Danmark, Saudiarabien och Abu Dhabi. Konsten att vara invandrare är frukten av författarens rika personliga erfarenheter av invandrarskap: "Under min emigranttillvaro har jag gjort de flesta misstag en människa som bosätter sig i ett främmande land kan göra." Det är en praktisk handbok om hur man möter livet i ett nytt land, om anpassningsstrategier, identitet och språk, om fördomar och frustration, om vänskap och kärlek.

Andrzej Olkiewicz är född 1938. Arbetade i sin ungdom som bl a metallarbetare och sjöman och utbildade sig sedermera till geolog vid Stockholms universitet. Har arbetat i Sverige och utomlands för FN och för statliga och privata företag. Numera pensionär och verksam som frilansskribent.

På varje emigrant väntar två gränser. Den första är den politiska gräns vi överskrider när vi lämnar hemlandet; den andra, den psykologiska, överskrider vi när vi fattat ett beslut om att närma oss det nya landet med förståelse och acceptans.

Alla som lämnar sitt land lämnar samtidigt hembygdens invanda liv och människorna de vuxit samman med. På ena sidan gränsen finns en självklar samhörighet kvar, på den andra finns främlingskap. Och det spelar ingen roll om utvandringen skedde frivilligt eller framtvingades av ett hårt öde. Den nya situationen innebär alltid frustrationer.

Beslutet att lämna hemlandet kommer först. Därefter står det oss fritt att välja mellan att förbli främlingar eller gå över ”den andra gränsen”, det vill säga lämna utanförskapet och ingå i det nya samhället.

Polska institutet med stöd av
Wroclaws stadsförvaltning, Polska konsulatet i Malmö, Orbis resor m fl


Om utställningen

Över 800 utställare väntar på dig. Utställarna spänner över hela bokbranschen. Här visas skönlitteratur, facklitteratur, barnböcker, poesi, serier, läromedel, tidskrifter, biblioteksutrustning och mycket mer. I montrarna finns svenska och utländska förlag, bibliotek, skolor, kommuner, organisationer, museer, antikvariat, universitet och media. Barn- och ungdomslitteraturen får också en framskjuten plats runt Barnens Torg.

Ingen annanstans finns den svenska och nordiska litteraturen samlad som på Bokmässan i Göteborg. Många av förlagen från andra länder kommer till mässan med sina författare. I montrarna hittar du dem ofta med signeringspennan i hand.

På mässan finns också flera scener där författare och andra medverkande framträder under de fyra mässdagarna. De särskilda avdelningarna för Mat & Trädgård, antikvariat, litterära sällskap, serier och Internationella Torget är andra uppskattade inslag.

Vad är Bok & Bibliotek?

Bok & Biblioteksmässan arrangeras av Bok & Bibliotek i Norden AB. Bok & Biblioteksmässan är Nordens största mötesplats för bok- och biblioteks-branschen. Mässan startade 1985 och hade då 5 000 besökare. Sedan dess har den vuxit år för år och 2007 registrerades 108 468 besök under fyra dagar. Den 24:e mässan äger rum den 25-28 september 2008, och har denna gång Lettland i fokus.

Mässan riktar sig både till en fackpublik och till allmänheten. 38% av besökarna är fackbesökare och de två största grupperna bland dessa är lärare och bibliotekarier.

I International Rights Centre träffas förlag och agenter för att köpa och sälja rättigheter.

« Tillbaka
      
Website Security Test