Program/Events
NOVEMBER 2017
Mån
Tis
Ons
Tor
Fre
Lör
Sön
1
2
3
4
5
6
7
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
Följ oss
Kościuszko



TADEUSZ KOŚCIUSZKO 1746-1817


I år är det 200 år sedan den polske nationalhjälten Tadeusz Kościuszko dog. Han var en hyllad militärbefälhavare och fästningsarkitekt under det amerikanska frihetskriget, han verkade mot slaveri och livegenskap, men framför allt är han känd för sin stora insats i polsk historia: kampen för att bevara Polens självständighet mot den ryska övermakten.
Det polska parlamentet har förklarat 2017 som ett Kościuszkoår. Följ högtidlighållandet i olika länder på https://poland.pl/kosciuszko200/ och på sociala medier under hashtagen #Kosciuszko200
Tadeusz Kościuszko föddes 1846 i byn Mereczowszczyzna (idag Mieratjousjtjyna i Vitryssland) där hans far var godsägare. I tjugoårsåldern studerade han vid officersskolor i Polen och Frankrike, lärde sig förutom militära färdigheter flera främmande språk och blev militäringenjör specialiserad på fästningsbygge. 1776 reste han till Nordamerika för att delta i det amerikanska frihetskriget. Där ledde han byggandet av stora befästningar som hjälpte de amerikanska styrkorna till viktiga segrar mot den brittiska kolonialarmén. Som tack för sina insatser utnämndes Kościuszko 1783 genom beslut i den amerikanska kongressen till brigadgeneral och tilldelades en jordegendom och en stor penningsumma. 1784 återvände han till Polen och bosatte sig på familjegodset. Han utmärkte sig där för att minska de livegna böndernas arbetsplikt, vilket gjorde honom impopulär bland de andra adelsfamiljerna i trakten.
Kościuszko kom hem till ett land i kris. 1772 hade Polens första delning genomförts. Då lade grannimperierna Ryssland, Preussen och Österrike beslag på varsin del av det Polsk-litauiska samväldets ytterområden. Polen var försvagat och hotat men hade en stor del av sitt territorium kvar. En stark rörelse verkade för att modernisera landets ålderdomliga politiska system där adeln hade all makt. Efter många förvecklingar antog den polska adelsriksdagen, sejmen, år 1791 en ny konstitution som bl a gav borgarklassen politiska rättigheter och ställde bönderna under statens beskydd. Det skedde den 3 maj vilket än idag är Polens nationaldag. Kościuszko hade önskat att även bönderna och judarna skulle få medborgerliga rättigheter men såg ändå konstitutionen som ett steg framåt.
Grannländerna Preussen och Ryssland var oroade av den nya utvecklingen i Polen. Rysslands kejsarinna Katarina den stora konspirerade med grupper ur den konservativa högadeln som var missnöjda med sina förlorade privilegier. Resultatet blev en rysk invasion 1792, med stöd av de missnöjda adelsmännens trupper. Kościuszko, som 1789 hade utsetts till general i den polska armén, var en av de främsta militära befälhavarna i det följande polsk-ryska kriget. Han ledde sina styrkor till seger i några fältslag mot den tre gånger starkare ryska armén men efter ett halvår gav den polske kungen order om kapitulation. 1793 genomfördes Polens andra delning där Ryssland och Preussen kapade åt sig stora delar av landet. Nu återstod bara ett område i centrala Polen, på 200 000 km² och med 4 miljoner invånare, av den forna europeiska stormakten.
Efter nederlaget reste Kościuszko till Leipzig, dit många ledande polacker hade flytt, och Paris, där han förgäves försökte få den revolutionära franska regeringens stöd för ett polskt nationellt uppror. Efter intensiva förberedelser både i Polen och i exil sattes upproret igång i mars 1794. Kościuszko svor på torget i Kraków en ed om trohet till den polska nationen och ställde sig formellt i spetsen för kampen. Trots en del militära framgångar i början blev till sist övermakten för stor, särskilt som Österrike och Preussen kom till Rysslands hjälp. I oktober togs Kościuszko till fånga av ryska trupper och i november kapitulerade de sista resterna av upprorsarmén. 1795 genomfördes Polens tredje delning, där Ryssland, Preussen och Österrike delade på vad som fanns kvar av landet. Polen upphörde nu att existera som självständig stat och skulle inte återuppstå förrän 1918, i första världskrigets efterdyningar.
1796 släpptes Kościuszko och 20 000 andra polska krigsfångar ur den ryska fångenskapen. Priset för det var att Kościuszko tvingades svära trohet till den ryske tsaren och att aldrig mer återvända till Polen. Han begav sig tillbaka till Nordamerika och passerade på vägen bl a Helsingfors, Stockholm och London. I USA arrangerade han så att hans jordegendomar skulle säljas och inkomsterna användas till friköpande och utbildning av svarta slavar, men p g a mångåriga administrativa och juridiska förvecklingar lyckades hans amerikanska ombud aldrig genomföra hans vilja. Efter ett år lämnade Kościuszko USA och reste till Paris, där han deltog i skapandet av de Polska legionerna som skulle slåss i Napoleons armé för Polens frihet. Han hade också ett par möten med Napoleon men litade aldrig på dennes vilja att hjälpa den polska saken. Kościuszko flyttade därefter till Schweiz där han skulle stanna resten av sitt liv. 1815 hade Kościuszko ett par möten med den ryske tsaren som ville ha hans stöd i skapandet av det s k Kongresspolen, en polsk stat med inre autonomi men under rysk överhöghet. Kościuszko drog sig dock ur samtalen efter en tid. Strax före sin död fattade Kościuszko beslut om att avskaffa livegenskapen på sina kvarvarande polska gods, men tsaren ogiltigförklarade beslutet.
Kościuszko dog 1817 i Schweiz. Hans kropp fördes till Polen där den begravdes i Wawelkatedralen i Kraków, de polska kungarnas begravningsplats. Hans inre organ finns begravda i Zuchwil nära Solothurn, den plats i Schweiz där han levde de sista åren av sitt liv. Kościuszkos hjärta ligger idag i ett kapell i det gamla kungliga slottet i Warszawa.
Kościuszko var ett mycket stort namn i sin samtid. Han sågs inte bara som en polsk frihetsledare utan som en kämpe för alla folks frihet och räknas idag som inte bara polsk, utan även litauisk, vitrysk och amerikansk nationalhjälte. Redan under sin livstid utsågs han till hedersmedborgare i Frankrike. Efter hans död restes en minneshög i Kraków och senare i flera andra polska städer. I princip varje polsk stad har en Kościuszko-gata och många andra platser och företeelser är döpta efter honom. I USA finns broar, gator och städer som bär hans namn. Hans gamla bostäder i Philadelphia (USA) och Solothurn (Schweiz) är museer. Australiens högsta berg heter Mount Kościuszko. Statyer till hans minne finns i Polen, USA och Vitryssland. Han skildras också i ett antal polska och engelskspråkiga litterära verk, bl a har John Keats och S. T. Coleridge skrivit dikter till hans ära.

« Tillbaka
      
Website Security Test