Program

Yael Bartana representerar Polen i Venedig

...och Europa kommer att häpna.

Utställningen ...and Europe will be stunned är Polens officiella bidrag till den 54:e Venedigbiennalen 2011. Det är en videoinstallation av den israeliskfödda konstnären Yael Bartana – för övrigt första gången som Polen representeras på biennalen av en konstnär från ett annat land. (Yael Bartana är även känd för svensk publik genom sin utställning på Moderna museet i Malmö sommaren 2010.) Bartanas tre filmer Mary Koszmary (2007), Mur i wieża (2009) och Zamach (2011) kretsar alla kring Judiska renässansrörelsen i Polen, en organisation grundad av konstnären själv som verkar för att 3,3 miljoner judar av polsk härstamning ska återvända till sina förfäders land. Filmerna utspelas i ett landskap fullt med ärr efter en historia av konkurrerande nationalismer och militarismer, där finns berättelser om staten Israels grundare, sionistiska drömmar, antisemitism, Förintelsen och palestiniernas rätt att återvända.

Mary Koszmary (Drömmar och mardrömmar), den första filmen i trilogin, utforskar de komplicerade sociala och politiska relationerna mellan judar, polacker och andra européer i globaliseringens tid. En ung aktivist spelad av SÅ‚awomir Sierakowski (grundare och chefredaktör för vänstertidskriften Krytyka Polityczna) håller ett tal i den övergivna, förfallna Nationalstadion i Warszawa, där han uppmanar tre miljoner judar att komma tillbaka till Polen. Filmspråket i Mary Koszmary påminner om propagandafilmer från andra världskriget men filmen tar upp antisemitism och xenofobi i dagens Polen, liberala polska intellektuellas längtan efter det judiska förflutna och den sionistiska drömmen om att återvända till Israel. Yael Bartana säger: ”Detta är en mycket universell berättelse, även i mina tidigare verk har jag behandlat Israel som en sorts socialt laboratorium och alltid betraktat det från utsidan. Detta är mekanismer och situationer som kan observeras överallt i världen. Mina senaste verk är inte bara berättelser om två folk, polacker och judar. De är universella historier som visar på det omöjliga i att leva tillsammans.”

Den andra delen i trilogin, Mur i wieża (Mur och torn) spelades in i Warszawastadsdelen Muranów där en ny kibbutz i 1930-talsstil byggdes upp i naturlig storlek.  En kibbutz mitt i Warszawa var en mycket ”exotisk” byggnad även bortsett från den perversa återspeglingen av platsens historia: före kriget bodde judar i dessa kvarter och senare blev området en del av Warszawas ghetto. Filmen återkallar gamla heroiska bilder av de starka, sköna män och kvinnor som enligt mytologin byggde upp Israel. De beskrevs som beslutsamma pionjärer som trots mycket svåra omständigheter fortsatte att bygga hus, odla jorden, studera, uppfostra barnen kollektivt och ha gemensam egendom, och dessutom ständigt övade för att kunna slå tillbaka fientliga anfall. Detta är den värld som konstnären vill försöka återuppliva på 2000-talet när  den politiska och geografiska situationen är helt annorlunda. Bartana igen: ”Jag citerar det förflutna, en tid av socialistiska utopier, ungdom och optimism, när det fanns ett projekt att konstruera en modernistisk idé om en ny värld.”

Den tredje delen, Zamach (Attentatet), har sin premiär på själva biennalen och kommer samtidigt att visas på den statliga konsthallen ZachÄ™ta i Warszawa. Här genomför Yael Bartana det slutgiltiga testet av drömmen om en mångnationell gemenskap och ett nytt polskt samhälle. Handlingen utspelas i en nära framtid under begravningen av ledaren för Judiska renässansrörelsen som har blivit lönnmördad av en okänd gärningsman. Genom denna symboliska död får den nya politiska rörelsen en samlande myt – en rörelse som kan bli ett konkret projekt att genomföras i Polen, Europa eller Mellanöstern i framtiden.

Yael Bartanas projekt (som består av filmerna och början till en politisk rörelse) är en experimentell form av kollektiv psykoterapi som väcker upp nationella demoner och medvetandegör deras  existens. Förutom de komplicerade polsk-judiska relationerna handlar berättelsen om vår beredskap att acceptera den andre och om det problematiska med att integrera olika kulturer i en instabil värld där geografi och politik är utsatta för ständig förändring. Bartana testar reaktionerna på den ”länge frånvarande grannens” oväntade återkomst och återvänder till ett glömt historiskt faktum: att sionisterna en gång i tiden diskuterade flera alternativa placeringar för staten Israel, till exempel i Uganda.

Läs mer på:
http://www.labiennale.art.pl/en

« Tillbaka
      
Website Security Test